Toooooo many black cats.
How do you turn around bad luck? Det började igår, när jag skulle hoppa in i duschen. Hade sett fram emot en riktigt kokande varm dusch. Jag hinner inte mer än att shamponera håret innan allt, och då menar jag allt varmvatten försvinner. Fanns inte så mycket annat att göra än att bita ihop och duscha klart. Jag går och lägger mig inte alls särskilt glad.
Vaknar på morgonen, upp klockan 07:00. Tar bussen till jobbet, får reda på att jag kommit till jobbet en timme för tidigt. Blir lack i smyg. Jag kunde ha sovit en hel välbehövd timme till. Sätter mig ner för att läsa mig igenom den onödiga timmen. Jobbar, är cptrött.
Slutar jobbet, inser till min förskräcklighet att jag inte har några hemmanycklar. Ringer pappa, han är inte hemma. Ringer mamma, hon är inte hemma. Brorsan är på träning. jaaaaaah. Toppen.
Jag är astrött, grinig och hungrig, och på det har man inget hem att fly till heller. Perfekt. Åker hem. Lägger mig i en solstol på altanen, inväntar bättre tider.
Jag tror jag har haft världens bästa dag.
Det är i sånna här tider man önskade att man hade någon att krypa ihop i sängen i varandras armar och se någon bra film. Sånt som gör en pissig dag till något mycket bättre. Men icke. Ångest.
