Hidden truth.
It still hurts.. FUCK IT
Min alldeles egna tavla
Min kreation.
Broken friendship, vol. 2.
Nu har jag försökt, men utan framgång. Nu ligger bollen hos dig. Var snäll och gör något med den.
Pain in my head.
Jag går runt och har ont i magen hela dagarna. Ni vet den där sortens magont när man är orolig inför någonting eller av någonting som plågar en.
Det finns en del saker som plågar mig just nu, det finns en jävla massa saker.
Bara en tanke på det får det att knipa i magen, undrar om man kan skrika ur allt det här som plågar i magen? Jag tror det är värt ett försök...
"Couldn´t help the smile and laugh in my head. You are about to experience exaclty what I went through. Haha, now it´s your time to be left alone"
Plan three - still broken
<3
My colours fades to gray
The most annoying thing
Något som stör mig i den här punkten av mitt liv är feghet. Ni som känner mig väl förstår precis varför. Jag blir tilloch med arg och förbannad.
Jag vet att du inte fejkade alltihop, det syntes hur du tittade på mig, det märktes på hur du behandlade mig, det märktes på hur du kunde ringa mig flera gånger och bara vara du.
Mest av allt märktes det när vi bara låg där, och du ville att jag skulle ta på dig, dra min hand längs din hud och bara vara så nära dig jag kunde.
Allt kunde ha slutat så jävla bra, men något sa stopp, skjöt iväg mig.
Jag vet precis vad det var. Den sämsta egenskapen du har.
Din feghet, jag har aldrig någonsin sett den så tydligt hos någon annan.
Jag vill ta tag i dig, ruska om dig och fråga hur i helvete en människa kan vara så fruktansvärt feg? Så feg att man väljer bort någonting som som för det mesta var så jäkla bra, och istället väljer en vänskap som knappt existerar.
Det är ditt val, din feghet. Jag hoppas att du är säker på det här, för den dagen du inser att du kanske inte gjorde rätt, att du kanske borde haft lite mer stake. Den dagen är också den dagen när du kommer att inse att det är kört nu, att ditt fega jag fick dig att gå miste om något riktigt jävla bra.
Jag vet att du inte fejkade alltihop, det syntes hur du tittade på mig, det märktes på hur du behandlade mig, det märktes på hur du kunde ringa mig flera gånger och bara vara du.
Mest av allt märktes det när vi bara låg där, och du ville att jag skulle ta på dig, dra min hand längs din hud och bara vara så nära dig jag kunde.
Allt kunde ha slutat så jävla bra, men något sa stopp, skjöt iväg mig.
Jag vet precis vad det var. Den sämsta egenskapen du har.
Din feghet, jag har aldrig någonsin sett den så tydligt hos någon annan.
Jag vill ta tag i dig, ruska om dig och fråga hur i helvete en människa kan vara så fruktansvärt feg? Så feg att man väljer bort någonting som som för det mesta var så jäkla bra, och istället väljer en vänskap som knappt existerar.
Det är ditt val, din feghet. Jag hoppas att du är säker på det här, för den dagen du inser att du kanske inte gjorde rätt, att du kanske borde haft lite mer stake. Den dagen är också den dagen när du kommer att inse att det är kört nu, att ditt fega jag fick dig att gå miste om något riktigt jävla bra.
Broken friendship.
Det är dig jag skulle vilja prata med just nu, det är dina ord jag vill höra. Men du kan inte ens förmå till dig att svara på sms. Så mycket betydde den vänskapen för dig.
Jag behöver dig verkligen just nu.
Jag behöver dig verkligen just nu.
Never ever felt more alone.
Jag vill bara rymma härifrån långt bort, så långt bort jag kan komma. Jag har absolut ingenting här hemma som håller mig kvar, bara en jävla massa lögner. Bara en massa falskhet.
Det är sjukt hur flera saker samtidigt bara kan slå en tvärs över ansiktet. Att saker man tyckte kändes så äkta helt plötsligt visar sig ha varit så fel.
My heart is aching, in many ways.
Det är sjukt hur flera saker samtidigt bara kan slå en tvärs över ansiktet. Att saker man tyckte kändes så äkta helt plötsligt visar sig ha varit så fel.
My heart is aching, in many ways.
Så mycket sanning talade du..
Jag mår illa, jag vill spy. Jag vill skrika, jag vill slåss, jag vill gråta. Jag vill dö. She´s mine, WHAT?