Det här visste ni inte om mig:

Det är ofta som jag kommer på världens bästa idé jag ska göra, två sekunder senare när jag ska göra den här asbra idén så har jag glömt bort vad det var...


Looking forward

Så var det fredag idag igen. Satan vad tiden springer iväg, även fast man inte gör något nyttigt. Så idag blir det jobb mellan 14-20.20 och imorgon blir det också jobb så det resulterar väl i en väldigt lugn fredagskväll. Jag funderar på att ha en vit helg. Det vore nästan lite trevligt, men även tråkigt såklart.

Just nu känner jag mig ganska förvirrad. Förvirrad som person, förvirrad på vad jag vill göra med mitt liv. Det är så svårt. Det vore trevligt att ha något att se fram emot. I mars åker jag till Aruba i två veckor, det ska bli asbra, men det är ju bara två veckor. Jag vill ha någonting som varar längre att se fram emot. Hm.

Aruba strand

 


Mumma

Ja så var man tillbaka på jobbet. Kan inte komma undan känslan att det känns som att jag tar ett kliv tillbaka, men men. Det är pengar och jag trivs ju faktiskt, tjänar man pengar kan man ju göra en massa annat kul sen. Etta på listan just nu är nog att köpa en kamera. En Canon 5D Mark II. Mumma. Varför börja litet när man kan börja stort?


Canon 5D Mark II.

Jag sover så pissdåligt nu för tiden vilket resulterar i skumma drömmar. Jag tror jag tittat för mycket på Wallander. Stört.


Longing

Jag satt och kollade lite på mina bilder från Santa Barbara och kom på mig själv med att få ont i magen. Det liksom vred till och det kändes som min mage vändes ut och in. Jag saknar Santa Barbara, jag gör verkligen det. Men konstigt vore väl annars antar jag...

Jag saknar
att se stranden nedanför skolan, saknar se de svajande palmerna. Jag saknar att prata engelska, jag saknar undervisning på engelska. Jag saknar vår fina, fina lägenhet med stor walk-in-closet, jag saknar att bo tillsammans med kompisar. Jag saknar att kunna ligga vid poolen en solig dag, jag saknar att sitta i bubbelpoolen en kall kväll. Jag saknar alla underbara människor jag träffade. Jag saknar att bo på paradiset på jorden.





Mothugg

Jag är ingen elak person, jag brukar jämt få problem med att jag har för svårt att säga nej och att jag gärna sätter andras behov framför mina egna. Därför är det ganska lustigt att du ser mig som djävulen själv.

Jag blir
inte lätt irriterad, det tar mycket för att jag ens ska skriva ett sånt här inlägg. Men jag blir totalt tokig på dig.
Jag är inte djävulen. Det är du och ditt tankesätt som får dig att må dåligt, inte jag. Jag är ärlig. Jag berättar sanningen men du vägrar lyssna. Du lyssnar på orden som ekar innuti ditt huvud istället för orden som kommer ur min mun. Orden som är sanningen.

Allting hade inte behövt vara såhär svårt om inte du krånglade till allt så fruktansvärt. Om du inte gjorde småsten till stora bumlingar.

Jag tycker så otroligt mycket om dig som vän, men jag antar att det är svårt att vara vänner om inte båda parter vet hur man beter sig som en vän, om en fortfarande hänger kvar i stadiet då det var lite mer än vänskap.

Jag ber
om ursäkt om jag sårade dig för !femtielfte! gången, det är ingenting jag hade intentionen att göra. Jag tror dock att det som sårar dig mest är det som finns innuti dig. Hade du lagt ner tanken på dig och mig som något annat än vänner hade du aldrig någonsin behövt bli sårad av mina handlingar igen.

Jag vill
avsluta med att du vet att jag tycker om dig som människa, att jag vill att vi ska kunna vara människor. Jag vill också sluta med att jag vet att det här inlägget kanske inte är det bästa att skriva men när du skriver att jag är elak känner jag att jag måste få försvara mig.

Du ber mig att försöka se det här från din sida, jag säger samma sak. Snälla försök se det här från min sida. Jag blir totalt GALEN på den här situationen!!!!!!!!