The light in the end of the tunnel

Det här måste nog varit den längsta bloggpausen jag haft på länge. Kan inte ens minnas senast när jag var såhär opepp på att skriva av mig. Men nu när det snart är höst och allt så ska jag försöka ta upp skrivandet igen.
 
Just nu sitter jag i telefonkö. Det finns ju ingenting som går upp emot att höra en tants ljuva stämma som kvittrar "tack för att du väntar", "du är nu på plats 60 i kön" Winning! Sen är det ju bara grädden på moset när de äntligen svarar bara för att koppla en vidare så man hamnar längst bak i kön igen! Länge leve kundtjänst!
 
För den som bryr sig så kommer det hända stora förändringar i mitt liv till hösten. Jag ska inte bara ta mitt pick och pack och flytta till Sundsvall utan jag ska även lägga om mina framtidsplaner helt. Ända sedan jag första gången tittade i mittuniversitetets programkatalog så har jag velat komma in på utbildningen Bildjournalistik.
 
Jag sökte denna utbildning förra året men kom på en besviken tredje reserv plats, men nu till hösten får jag äntligen göra verklighet av min dröm. Jag trodde aldrig att jag skulle komma in, men ta mej fan. Det gjorde jag! Jag är en sån sjukt lycklig tjej just nu. Äntligen ser min framtid lite klarare ut, jag kan se ljuset i tunneln. Jag har varit väldigt velig, inte riktigt vetat vad jag ville göra av mitt liv. Men hör och häpna, jag tror jag äntligen är på rätt väg.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback