Stad med färg

 
Här om veckan var jag på plats i Vänersborg för ett jobb för Borås Tidning. Staden var full av trähus i pastellfärger så jag var glad. 
 
 
 

Hey how U doin?

Hey, How U doin'?
 
I veckan fick jag göra ett jobb på en cirkus i en by utanför Borås.  De har inte öppnat än så vi fick fokusera på sådant som redan fanns där, typ djuren. Jag var mer än nöjd. 
 
 
Även fast man jobbar msåte man passa på att ta tillfällen i akt ibland. Jag fick klappa den här elefanten på TUNGAN!?, tydligen älskar elefanter det. Jag var ganska noga med att tvätta händerna när jag kom tillbaka till redaktionen om man säger så. 
 
 
En närbild på elefantens hud.
 
 
 
Jag vet inte ifall jag någonsin har sett en Zebra på riktigt någon gång men de var så vackra så det kändes overkligt.
 
 
Hej. 
 
 
 
Anton Frank är den som har tränat alla djuren och det märktes att de tyckte mycket om honom. 
 
 
Kamelerna var lite väl nyfikna på vad jag höll på med. Ett antal slick senare på min kamera lämnade jag tältet. 
 
 
Han säger att det är tryggt men den här bilden utrstrålar inte det direkt. 
 
 
Lamadjur, jisses vilka stjärnor. Fantastiska. Jag bryr mig ju egentigen väldigt mycket om djur och jag tycker att det är viktigt att de har det bra. Alla djur får inte vara med varje år på uppvisningen utan en del djur måste vila. Tydligen märker man på dessa djur att de blir ledsna. Cirkusdirektören försäkrade oss om att de behandlar djuren jättebra och att de här djuren är uppfödda på det här sättet. Det vet liksom inget annat. Man får bara hoppas att det är sant. 
 

We can do this all night

 
Jaha så har man vart i Borås i dryga 2 månader och man vill ju inte överdriva men det skulle egentligen inte kunna vara så mycket bättre. Jag känner verkligen att jag hamnat på rätt praktikplats och jag är så himla glad för att de ger mig förtroendet att göra så mycket olika uppdrag.
 
Det känns som att jag har fått flänga runt en del och på måndag och tisdag blir det jobb för sporten i Malmö. Jag har aldrig varit i Malmö tidigare men har alltid velat åka dit så det ska bli riktigt roligt. Jag får verkligen träffa människor och se platser jag aldrig skulle se tack vare den här praktiken. Jag kan ju inte än annat tycka att det här måste vara ett av världens roligaste jobb. Man får ju bara hoppas att det finns en framtid för en i det också.
 
Jag har redan börjat fundera på mitt examensprojekt som vi ska göra om ungefär ett år och har kommit på en idé som jag verkligen är aspepp på. Frågan är bara om den är genomförbar, det är lång tid kvar men det är även ganska viktigt. Däremot tror jag att jag bestämt mig för att göra både rörlig- och stillbild. Är så pepp. 
 
 
 
 

Baby shower

 
 
Förra helgen hade vi Baby shower för bästa Elin som vilken dag som helst ska bli mamma. Vi lekte gissa bajset vilket ni ser på bilden ovanför här. Vi hade även en tipspromenad om Elin och om bebisar. 
 
 
Tessie hittade en kompis i Tilda som var på besök med sin mamma.
 
 
Finaste Elle, visst strålar hon? 
 
 
Man kan ju liksom inte låta bli när de är så små. Så lena och så så.. små... Otroligt gulligt. 
 
 
Här ligger alltså lilla Knutte och väntar på att få komma ut. Många kvinnor blir flodhästar när de är gravida, Elin är bara vacker. Jag lät även de andra gissa omkretsen på Elins mage som sedan mättes till enbart 100cm. 
 
 
Mickis och Linus har verkligen lyckats här alltså. Tilda är så himla söt. 
 
 
Det bjöds på marängtårta och cupcakes. 
 
 
 
 
Vi får väl se om det är en liten kille som kommer ut. 
 
 
 
 
Jag vet inte varför jag envisas med att rita men med det här mästerverket gjorde vi en gammal god lek "sätt knorren på grisen" till "sätt första hårstrået på bebisen"
 

Lidköping och efterfest

 
På lördagen i Lidköping gick vi på melodifestivalefterfesten. Där sprutade de vinnande bidragen champagne och de förlorande kramades med varandra. Christer Björkman var redigt berusad och stod och hängde på andra. 
 
 
Jag hade enbart med mig kameran för att ha bilder som minne, otroligt skönt att bara få koppla av och slippa känna att jag behövde leverera något. 
 
 
Några dagar tidigare träffade vi Janerik Henriksson som är fotograf på TT. Även den här kvällen hängde han med oss. Det var otroligt roligt att träffa honom och få höra flera historier om hans lååååånga karriär som bildjournalist. Även roligt att ha ett ansikte på ett namn som titt och tätt dyker upp i tidningar överallt. 
 
 
 
En random, vacker tjej på dansgolvet ryckte tag i mig och tyckte att jag också skulle få vara med på bild. Det gick inte att protestera så det var bara att fint ge över min kamera till henne. Min blick säger ju ganska mycket om vad jag tycker om det. Av någon anledning tyckte hon inte att Janerik skulle vara med på bilden. 
 
 
Den här unga mannen hade ett extra gott öga till Martin. Mycket underhållande.
 
 
Mitt i smeten står Linus Svenning och en reporter från Aftonbladet. 
 
 
Jag fick med båda dessa upp på dansgolvet vilket jag tyckte var en bragd. 
 
 
Jag och Martin blev kallade för superteamet av cheferna på kulturen, så det var kul. Lite trist att Martins praktik på BT är över nu och att det inte blir någon mer Melodifestival för oss i år. Jag har verkligen haft jättekul och det är verkligen något som jag lärt mig jättemycket på.
 
 

Porträtt av politiker

 
Här har ni politikerna jag pratade om förut. Ulrika Geeraedts (F), Sofia Bohlin (S) och Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
 
Cecilie Tenfjord-Toftby. Hennes franska bulldog Hulda ser inte riktigt ut att tycka att det är lika roligt med politik. 
 
Ulrika Geeraedts bor i Ulricehamn. Det var viktigt att läsarna kunde känna igen sig i det så jag tog några bilder där läsarna från Ulricehamn skulle känna igen sig direkt. 
 
 
Som ni märker har det blivit en del porträtt och jag stormtrivs verkligen med det. Det är så mycket roligare att ta en bild när man själv får bestämma hur den ska se ut. Vilket ljus och vilken miljö man får använda. Det är verkligen så himla tråkigt att ta bilder där saker händer som man inte har någon som helst kontroll över, jag blir nästan aldrig nöjd med sånna bilder. 
 
 

Survivor

Nu är ni väl lite trötta på State of Drama så jag tänkte visa er något annat. Igår träffade vi otroligt glada, familjekära Helena Paparizou och hårrocksburbandet Outrigger. Båda har koppling till Borås.
 
Outrigger,                                                                                                           Helena Paparizou
 
Det är verkligen så himla roligt att komma ifrån en fotning och känna att man verkligen är nöjd med materialet man har med sig tillbaka. Förut kände jag aldrig så men det börjar bli vanligare och vanligare under praktiken och det är så himla kul att det måste innebära att jag utvecklas.