The truth of today


Beauty is never a proof of happiness.


The truth about me.

Jag är så fruktansvärt förvirrad just nu, jag känner mig helt totalt bortkommen och alldeles jätte vilsen.

Det känns som om att jag försöker trampa framåt, försöker få ordning på min tillvaro, men det tycks som att världen runt om mig har stannat. Kämper emot varje tafatt försök jag gör för att kunna gå framåt.
Jag springer, blir alldeles svettig, men blir tvungen att inse att jag inte har kommit någon vart. Jag står fortfarande kvar och trampar på samma ställe trots att jag kämpar för livet för att komma vidare.


Ny klänning,

Idag köpte jag en ny klänning, en väldigt somrig en. Att det alltid varenda gång är så himla kul att shoppa.


Från H&M, 398:- (och nej jag orkar aldrig ta av mig hela byxorna när jag prövar kläder).






Världens mest meningslösa inlägg.

Jag har insett att jag har en del jackor. Jag har till exempelt en jätte turkos rock, hur tänkte jag då? Vem fan vill ha en turkos rock?

Sen har jag ju såklart också en Canada Goose jacka som ligger så långt in i garderoben som det bara går. En kort, ljusblå historia. Jag tog på mig den för skojs skull och ställde mig framför spegeln. Jag blev förvånad av min spegelbild. Det såg faktiskt inte så förfärligt ut, inte egentligen. Den satt faktiskt som en riktig smäck.
Däremot kändes det som att jag var på väg ut med barnvagnen. Får spara den till sånna tillfällen. För sälja den eller kasta den, det vill jag inte. Jag upplevde några av mina bästa år i den där jackan. Högstadiet, en härlig tid.Men jag tycker faktiskt fortfarande att den är rätt snygg, men det betyder inte att jag skulle visa mig ute i den.


Where's my rock?

Jag kan inte nöja mig med det här, jag behöver något mer.
Jag behöver en riktig klippa i mitt liv, något stadigt att alltid kunna falla tillbaka på, något som man alltid vet finns där.
Du kan inte ge mig det, hur mycket jag än skulle vilja. Så vet jag att det är omöjligt. Varför hoppas jag ändå? Trots att allt förnuft i hela kroppen skriker åt mig att det inte är någon idé, att det är alldeles, alldeles hopplöst?

Nog med trams, jag råkar kunna rita. Här får ni se:




One big dream

En vacker, solig och varm dag i framtiden, då ska det här vara jag!







Kan det vara så fruktansvärt?

Jag har fastnat på ordspråket som jag hittade: Åsnor är vackra i åsnors ögon, svin i svins.

Under mitt snart 20 åriga liv har jag lyckats fästa mig vid ett antal svin, vad säger det då om mig? Att jag också är ett svin? Det klingar inte så bra i mina öron. Kan det verkligen vara så förjävligt, att jag dras till svin, bara just därför att jag själv är ett? Grattis Therese, då vet du.


Se så söt min nya leksak är.




????

Åsnor är vackra i åsnors ögon, svin i svins...




Time to write.

Jaha, så nu var det dags. Dags att efter mer än 2 veckors paus, att ta tag í bloggen.
Jag har varit så värdelöst, inte bloggat någonting alls. Men sen har jag ju haft semester, på alla sätt och vis. Knappt haft någon mobilkonkakt med folk och ingen dator alls. Det var faktiskt jävligt härligt,

Jag känner egentligen inte för att ta tag i bloggen, men när jag väl börjat brukar jag inte kunna sluta. Det kommer säkert inte bli sämre med tanke på att jag införskaffat mig en egen dator, en söt liten svart sak från LG på 10,2 tum. Det känns jävligt bra.

Så jaha, vad har hänt mer förutom min tripp till Thailand? Jo sommaren håller på att planeras för fullt.
Peace and love festivalen verkar vara helt bestämt. Nu är det bara att boka. Gotland v.29 är också något vi försöker planera in. Men boende verkar vara svårare att hitta. Är det någon som vet en camping om ligger nära visby? Det verkar inte finna några alls.

Meningslöst inlägg.. Så jag slänger in några bilder istället.

Min nya söta dator:

Thailand:



Every bit of me: Confused

Jag har ingen aning om vad jag håller på med just nu. Inte en blekaste jävla aning...