Fortsättningen på framtiden.
Just nu ligger jag på ett ny damsuget golv, varför kan man ju undra när min säng står precis bredvid. Jag har tyvärr inget svar på den frågan...
I måndags till tisdags var jag och mamma nere i Karlshamn för den där intervjun och provet som jag gick vidare till. Jag fick självklart börja med intervjun, min vanliga tur. Jag var nervös som attans och det släppte aldrig riktigt. Däremot hade jag jävligt tur, när jag kommer in utbrister den ena intervjuarn.
- Så du kommer från Segeltorp? Jag hade en flickvän där en gång.
Och sen på den vägen var det. Samma intervjuare hade precis vart på semester i Santa Barbara och så var jag tydligen lik hans syster. Så förhoppningsvis gjorde jag något intryck på honom. Hur som helst så grillade dem mig med en del svåra frågor. "Vad är ett bra samarbete?", "Vad engagerar dig?", "Vad är speciellt för dina foton?"
Intervjun var helt klart en pärs för mig eftersom jag alltid varit bättre på att uttrycka mig i skrift och bild istället för ord. Det var nästan så att jag hade velat svara dem genom att skriva ner mina svar på papper, men det fungerar ju såklart inte så.
Jaja, vi får se. Det får bära eller brista helt enkelt.
Karlshamn verkar jätte mysigt, väldigt litet, men jag menar jag har ju gjort Stockholm, nu vill jag göra något annat. Varför inte då göra något HELT annat?
Jag är dock fortfarande kluven över vad det är jag vill göra mest, Sundsvall är ju etta på min lista men det har jag lagt ner för länge sen. Jag har för lite erfarenhet för att komma in där, så är det bara.
Blö, blö. Nu är det dags att packa ner lite kläder för en midsommarhelg i Öregrund. Mys.
I måndags till tisdags var jag och mamma nere i Karlshamn för den där intervjun och provet som jag gick vidare till. Jag fick självklart börja med intervjun, min vanliga tur. Jag var nervös som attans och det släppte aldrig riktigt. Däremot hade jag jävligt tur, när jag kommer in utbrister den ena intervjuarn.
- Så du kommer från Segeltorp? Jag hade en flickvän där en gång.
Och sen på den vägen var det. Samma intervjuare hade precis vart på semester i Santa Barbara och så var jag tydligen lik hans syster. Så förhoppningsvis gjorde jag något intryck på honom. Hur som helst så grillade dem mig med en del svåra frågor. "Vad är ett bra samarbete?", "Vad engagerar dig?", "Vad är speciellt för dina foton?"
Intervjun var helt klart en pärs för mig eftersom jag alltid varit bättre på att uttrycka mig i skrift och bild istället för ord. Det var nästan så att jag hade velat svara dem genom att skriva ner mina svar på papper, men det fungerar ju såklart inte så.
Jaja, vi får se. Det får bära eller brista helt enkelt.
Karlshamn verkar jätte mysigt, väldigt litet, men jag menar jag har ju gjort Stockholm, nu vill jag göra något annat. Varför inte då göra något HELT annat?
Jag är dock fortfarande kluven över vad det är jag vill göra mest, Sundsvall är ju etta på min lista men det har jag lagt ner för länge sen. Jag har för lite erfarenhet för att komma in där, så är det bara.
Blö, blö. Nu är det dags att packa ner lite kläder för en midsommarhelg i Öregrund. Mys.
Peace Out.
It's a cold and it's a broken halleluljah
Idag är ingen bra dag. Det är inte det att det har varit en tråkig dag, tvärtom. Mysig grillning och polarhäng hos Josefin men ändå så har jag en konstig känsla inom mig. Jag känner mig alldeles tom, det känns liksom inte bra. Vet inte riktigt varför. Blö.
My time to stand.
Det är ganska lustigt, yet sad att man har tappat så mycket människor på vägen i livet. Man har mött så mycket folk genom tiderna så det är väl egentligen inte konstigt att man inte kan ha kvar alla. Men jag tycker bara det är sorgligt, jag skulle vilja ha kvar alla. Jag antar att jag skulle vara tvungen att spendera all min vakna tid på att höra av mig till människor då, det skulle vara jävligt exhausting i slutändan. Det är synd att man inte har orken, för jag vill, det vill jag.
Sen antar jag väl att jag inte kan kämpa själv heller, det måste väl finnas vilja från båda sidor, annars är det ju helt dömt till misslyckande redan från början. Jag vet att jag kan suga på att höra av mig, men jag vill. Jäbb, jäbb.
Sen antar jag väl att jag inte kan kämpa själv heller, det måste väl finnas vilja från båda sidor, annars är det ju helt dömt till misslyckande redan från början. Jag vet att jag kan suga på att höra av mig, men jag vill. Jäbb, jäbb.