Therese Loberg

Jaha, sa nu kanske man skulle komma igang med bloggandet igen. Jag har ju inte varit sadar jatte bra pa att blogga pa senaste. Ratt usel faktiskt, javligt usel till och med.

Just nu sitter jag pa ett internet cafe pa Malta. Jag rakade kopa lite for mycket tid vid datorn, Jag blev alldeles till mig nar jag sag att 180 minuter bara kostade 6 euro. Jag insag ratt fort att det kanske var lite lange, nu vet jag inte riktigt vad jag ska gora av all tid vid datorn.

Sommaren har verkligen varit en toppen sommar hitills, med 6 veckor i Magaluf var ju sommaren redan gjord. Jag langtar sa javla mycket tillbaka dit. Hela tiden. Om inte kroppen hade tagit sa mycket stryk av livsstilen sa hade jag latt kunnat stanna hela sommaren, och akt dit nasta sommar igen och sommaren efter det.
Sen tva veckor pa Malta direkt efter Magaluf, det ar val inte fel det heller, men jag langtar verkligen hem hela tiden. Det kanns som om att jag har varit borta i en hel evighet.

Det senaste nytt ar val att min pappa har lyckats bryta armen har nere. Hela benet har gatt av under axelkulan, doktorn sa att det var tur att den hade gatt av helt for da slipper man tydligen bade bandage och operation. Han har fatt javligt starka tabletter och sen far han lata det sjalvlaka. Stackars pappa, nu kan han varken bada eller folja med ut med baten.

Ses snart! Kramar ThereseLo

Forresten, forlat for hur allting har blivit. Jag vet att jag ar en javel pa att forsta vad jag vill nar jag inte langre kan fa som jag vill. Det svider att veta att jag har brant min chans.