Kärlek, nej!
Bitter...
Jag är rädd att det är det jag håller på att bli. Jag känner bitterhet mot så mycket just nu. Jag känner bitterhet mot vart jag bor, hur jag lever, människor och speciellt sådana där äckligt förälskade par. Åh det är så vidrigt. Och dom finns överallt, vart jag än går, det är som om att dom förföljer mig. Ja visst dom är jätte söta, men det kommer ändå en sorgsen dag ta slut, ingenting varar för evigt.
Sen undrar jag hur man kan försvinna in i en värld som enbart involverar sin käraste?, för att det ska fungera måste man ha ett eget liv också. Just nu har jag en del vänner som bara har försvunnit helt, och när man väl umgås är det inte riktigt samma sak som det än gång har varit.
Man har helt plötsligt inte så mycket gemensamt längre. Visst är det kul att höra om sin kompis respektive, men när det kommer till att den enbart pratar om den så är det inte kul längre. Vill du att ditt förhållande ska hålla länge? för guds skull se till att ha ett eget liv också, ut och gör saker med dina kompisar och lev livet trots att du är upptagen!