Therese Loberg

I helgen var det exakt ett år sen den bästa dagen i mitt liv inträffade.
Dagen då jag blev fri från gymnasiet och tog studenten.
Det är helt sjukt hur fort tiden kan gå ibland. Det känns som igår jag stod innanför HGYs dörrar, alldeles skakis i benen, i väntan om att få springa ut på skolgården, iklädd vid klänning och vit mössa och få skrika ut glädjen över att alla skolår är över.

Den här gången är det inte jag som tar studenten, hur mycket jag än skulle vilja göra om det.
Min fråga till mig själv är bara, vad har egentligen hänt det här året? Vart fan har all tid tagit vägen? Snart kommer väl tiden ikapp mig och så sitter jag där med mina ungar och man och undrar vart fan min ungdom tog vägen. Huga liga. Låt det aldrig hända mig...