She´s a little runaway
Jag tycker det är så otroligt tråkigt att jag inte har så många nära killkompisar. När jag var sådär 13-18 hade jag hur många som helst, men på något vis tappade jag dem på vägen. I hemlighet ville de alltid mer.
När killen tillslut vågade lägga fram sina känslor, blotta sitt hjärta så var det alltid slutet på något som jag trott var en fin vänskap. Jag försökte förtvivlat hålla kvar personen men jag var alltid den enda som kämpade för att vi inte skulle glida isär.
Ibland, när minnena av dessa personer är extra starka kan jag fortfarande än idag sakna dem och sörja att vår relation inte höll. Jag förstår inte vad det är med att killar och tjejer ibland kan ha så svårt att vara vänner? Dock verkar det som att många där ute kan ha kompisar av de motsatta könet så jag kanske borde ställa om frågan. Varför är det så svårt för mig att behålla killkompisar?
Staden mellan de två kullarna
Två till bilder från mitt storytelling projekt när jag fotade Sundsvalls Arkitektur. Den översta är från en byggnad på stan och den andra är tagen inne på Knaust.
Sun
En av uppgifterna i blixtfotograferingen var att fota i motljus. Jag drog tag i Maja och lät henne agera lite modell. Bästa Maja. Objektivet gör henne tyvärr lite skev men ljuset av blixten blev tillslut ganska fantastiskt.
I slowly go insane
Dansa Dansa
Bästa inflyttningsfesten. Bästa människorna. Jag vill vakna oftare med en full norrlänning i garderoben och en glad Thea på soffan. Jag vill skämta mer med människor jag tycker om, ha mer salt på golvet och vinstänk på väggen. Jag vill prata mer om absolut ingenting vettigt.
Welcome to the jungle
Våra fina stolar och bord är äntligen färdigmålade och jag är så otroligt nöjd. Ikväll ska vi ha inflyttningsfest och det kommer bli jättebäst. Det kan ju inte bli annat med alla underbara människor runt omkring mig.
Wake me up
Det är någonting konstigt med mig och att vara glad för länge. När världen är lite för glad och himlen är alldeles för ljus så kommer det alltid en dal nerför. Jag måste stänga in mig och vara med mig själv ett tag. Måste rensa tankarna, lyssna på musik som får mig ännu mer nedstämd för att sedan kunna se förbi molnen, se ljuset.
Flash Dance
Igår körde vi efterfest i vår kaoslägenget direkt efter förfesten. Mycket trevligt. Vi spelade Med andra ord och lekte pekleken. Jag tror jag börjar bli vän med blixten. Mycket roligt, måste verkligen införskaffa mig en egen.
We can dance to the morning
Något som slår mig varje gång det händer är hur många hycklare det finns där ute. Folk som säger saker men som ändå gör tvärtemot. Svaga själar, men ack hur många gånger har inte jag varit där!
How the heck do I do this?
Pausunderhållning Dragons vs. LF Basket
Kom hem från basketmatchen för ett par timmar sedan. Det var otroligt roligt att få pröva plåta någonting nytt och även att få pröva de olika linserna vi hade med oss. Jag fastnade mest för 300mm linsen för att det var den största utmaningen. Sen kan man ju tycka att jag kanske borde veta hur man fotar basket innan man börjar chansa och leka, men ja jag får ju ändå inte betalt så varför inte. Ett par bra action-bilder blev det i alla fall och dessa kommer inom en snar framtid upp på bloggen.
Every rose has it thorn
Ikväll ska jag iväg och fota en basketmatch. Jag har aldrig varit på en riktig basketmatch i Sverige än mindre fotat en. Herre jisses hur ska detta gå? Men det är just osäkerheten som gör mig så otroligt pepp! Så otroligt roligt att få pröva på nya grejer, öka kunskap och växa som människa. Det får bära eller brista men hur det än går så ska jag ha skitkul under tiden - Då har jag lyckats.
Längtan tillbaka
Nyss sköljde en våg av längtan tillbaka till gymnasiet över mig. Jag saknar dagarna utan press, jag oroade mig nästan aldrig för framtiden trots att jag i princip bara chillade igenom hela gymnasiet. Det är absolut ingenting jag ångrar idag, att jag hade roligt istället för att satsa hårdare på betygen. Jag skulle göra om det alla gånger, varje dag.
En kärleksförklaring
Även om jag inte pratat med er varje dag så vill jag att ni ska veta att ni betyder otroligt mycket för mig och att det är tack vare er jag ler när jag stiger upp på morgonen! Ni är mina solstrålar som lyser upp en regnig himmel. Tack för att ni finns! (tänkte jag kunde vara lite blödig nu när det inte är alla hjärtans dag längre)
Give me love
Herre jisses vilken otroligt fin musikvideo.
Elite Hotel Knaust
Jag var och fotade lite på Hotel Knaust här i Sundsvall. Hotel Knaust var innan de stängde ner på 1970-talet ett av Sveriges flottaste hotell. År 2002 öppnade hotellet åter igen och nu blandar Knaust gammal arkitektur med ny design.
Bring tomorrow
Ibland liksom sköljer glädjeskänslor över mig, ett lyckorus. Det händer när det gång på gång slår mig att jag faktiskt befinner mig i Sundsvall. Att jag går den utbildningen jag så länge har velat gå.
Även om jag inte fotat särskilt länge och även om mitt självförtroende vad gäller fotografering ibland tryter så vet jag att det inte finns något jag hellre vill göra. Det finns ingen annan plats jag hellre skulle vilja vara på.
Den här känslan är för mig väldigt obekant. Jag passar på att suga in den och låta den knocka mig varje gång.
Let's give it a try
Alla saker har ett slut. Blommor vissnar, hjärtan slocknar. Solen går ner.
Man kan lita på att solen går upp igen. Det gör den alltid. Däremot när en blomma vissnar så spelar det ingen roll vad du gör för att återuppliva den. Den är död. Den kommer inte tillbaka.
Man kan bara hoppas att en mycket vackrare, färgrikare, bättre blomma tränger fram ur jorden. En annan blomma som du måste ge näring och hålla vid liv så att den kan fylla ditt tomrum. Men ibland dör den blomman också och då försvinner allt hopp om att nästa blomma ska överleva.