Kanalerna och broarnas stad, dag 1

 
Jag har länge velat åka till Venedig. Så när vi satt där uppe i luften och tittade ner, alldeles förväntansfulla så var så glad jag kan bli.
 
 
När vi väl landat i ett fuktigt, hett Venedig var vi tvugna att gå igenom en väldigt lång tunnel för att ta oss till deras egna transportmedel - Båtbussen.
 
 
När vi hade gått i 10 minuter och svetten rann om oss så kom vi fram till Venedigs motsvarighet till Sveriges busshållsplats - båtbusshållsplatsen
 
 
Båten åkte in i en vik där alla hus var ruffiga och fönstren sönderslagna, jag kunde inte låta bli att undra vart vi hade kommit.  Jag blev livrädd för att personalen på båten skulle ropa ut att det var där vi skulle gå av, att det var där vi skulle bo. Till min lättnad tuffade båten vidare och min andan som satt i halsen åkte lugnt ner i magen igen.
 
 
Väl framme på Lido, en ö lite utanför Venedig möttes vi av den mest vackra solnedgång
 
 
Restaurangerna var fullproppade av folk medan vi sprang gata upp och gata ner för att hitta vårt hotell. En gumma ledde oss åt fel håll. Tillslut hittade vi en annan italiensk tant som inte kunde någon engelska alls, med hjälp av teckenspråk och några ord förstod hon tillslut vad vi ville och vi fick snällt följa efter henne fram till vårt hotell.
 
 
När vi efter många om och men hittat vårt hotell gick vi sedan ut för att hitta någonstans att äta. Jag åt min första italienska pizza någonsin och jisses vilken fröjd för magen. För att citera Gustav i Svensson, Svensson. "Är magen glad, är människan glad" När jag gick och la mig den kvällen var jag jävligt glad.

Kommentarer
Postat av: Malin Aurora

Åhh Venedig alltså<33

Svar: ja alltså bästa, bästa Venedig <3
ThereseLo


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback