Therese Loberg

 

Just nu är hemlängtan påtaglig. Projektet börjar knaka till och även om jag är omringad med människor hela tiden känner jag mig ganska ensam. Jag antar att smekmånaden är över och de flesta nya intrycken har lagt sig. På något sätt hade det varit ganska skönt om tiden hade varit slut nu, om jag fick åka hem men istället måste jag mjölka ur det sista. Det är säkert bara i dag jag känner såhär för jag älskar ju att vara här, egentligen.

 

Jag är bara så otroligt trött på att tjata och få nej på nej på nej. Nej, snart får allt bli som det blir. Det är inte jordens undergång om jag inte får till den där allra sista bilden. Vill bara ta några dagar ledigt och bara ligga på stranden men inte ens vädret är med mig där. Så what to do. Jag fortsätter mitt projekt. Jag är säker på att allt kommer kännas bättre i morgon.