Kanalerna och broarnas stad, dag 5
Jag är inte så snabb alla gånger. Därför fortsätter jag nu, i november med bilder från Venedig. Dag 5 åkte vi på vinprovning där vi fick gå runt på vingården och sen smaka goda viner och äta goda italienska delikatesser.
På kvällen tog jag på mig mitt blomdiadem och vi åkte in till Venedig för att strosa runt lite och titta på fyrverkerier i Venedig
Väl där sänktes blodsockernivån och lite påfyllning av energi kom väl till hands.
Just den här dagen var det event i Venedig som bara sker en gång om året. Jag som redan tyckte det var mycket folk där fick nästan panik av alla människor. Det gick knappt att röra sig. Jag vet fortfarande helt ärligt inte om jag någonsin sett så mycke folk på ett och samma ställe förut. Folk satt ute i sina båtar, folk satt som packade sillar längst med vägarna, allt för att se fyrverkerier.
Fyrverkeriet höll på i över en timme och när vi stod och tittade upp i himlen så förstod jag varför det var så stort. Man kan egentligen inte kalla det fyrverkier utan det var en show, en välplanerad show. Jättevackert.
Här är en värdelös bild, men den visar hur tätt inpå folk stod. Den här bilden är inte ens tagen i Venedig utan på ön som vi bodde på. Det var VÄRRE i Venedig. Så vi var en trött familj efter att ha fajtats med italierna och turister för att ens komma fram.
...
En del människor kommer in i ens liv och man vet på en gång att det är meningen, att ödet har fört två vägar till samma mål. Men så vänds saker upp och ner och det som kändes så självklart ifrågasätts. Allt som finns kvar är helt plötsligt en profil på facebook och en känsla av att någonting som hade kunnat vara så vackert vissnade och dog.
The golden light
Det är ganska löjligt hur mycket man kan prata om fantastiskt ljus. Det är ganska löjligt hur mycket man kan ÄLSKA fantastiskt ljus.
Jag och Veronica tog vår skoluppgift upp till Norra berget och vi både var helt hänförda av scenen som utspelades framför oss.
Jag vet ärligt talat inte hur många gånger jag ville stanna till och bara ta in alla intryck, det fantastiska ljuset. Helt hypnotiserande.
Och det blev bara bättre och bättre. Det måste vara sådana här dagar som matar själen.
Turn the page
Fyra veckor. Upprymd, exalterad, nervös, förväntansfull, förkrossad, på bristningsgränsen. Fyra veckor av så många olika känslor. De är äntligen över och kvar är en lättnad, men paniken sitter fortfarande i. Norrlandsprojektet är äntligen inlämnat, praktikbreven är skriva. Dags att vända blad. Jag önskar det kunde gå smidigt, men bladen hakar i varandra. Så mycket obesvarat, så mycket förväntningar. Så mycket hopp.
En bild som jag tagit i samband med mitt Norrlandsprojekt men som inte fick plats i just Norrlandsprojektet. Så mycket "kill your darlings" har det fått bli