Där palmerna svajar och vattnet är turkost
Nejmen se på fan. Jag lever och jag bloggar. Det var inte i går det. Fotandet för mig har fått ge vika ett tag för att jag ge plats åt skrivandet istället. Men så kommer de där resorna som peppar upp fotandet igen. I augusti var jag och min familj och släkt ute på en resa långt bort i världen - vi var på Mauritius.
För att ta oss dit flög vi 6 timmar till Dubai och sen vidare därifrån lika långt. I Dubai fick vi åka tåg mellan gaterna.
Jag hade höga förväntingar på Dubais flygplats. De hade enorma hissar och en del ball arkitektur, men det var ungefär det som var värt att se.
Vi var lagom trötta när vi flög in över Mauritius, speciellt jag som nästan aldrig kan sova på flygplan. Jag vaknade dock verkligen till av det vackra landskapet som visade sig under oss.
Mauritius är en gammal vulkanö med mycket berg.
På flygplatsen möttes vi av personalen på flygbolaget som gav oss alla blomsterkransar.
Hotellet låg precis vid vattnet och när solen gick ner passade jag och André på att gå ner och titta på den vackra solen som gick ner precis över havet.
Vi bodde två och två i bungalows och här bodde jag och André. Vi hade havsutsikt och trivdes väldigt bra med miljön vi hade i två veckor.
Bungalowsen.
När vi allihop hade fått ta igen sömnen begav vi oss ut på en vandring runt strandkanten för att ta oss in till stan. Promenaden bestod nästan enbart av sådana här stenar. Pappa hade köpt en Gopro och släppte inte den i första taget om man säger så.
Kommentarer
Trackback