I used to know

I used to know what love is. How low feels, how you act when you're in love and why you do all those stupid things you do when you're in love.

Now I've forgetten, I've forgotten why people in love stay together, why they want to be with eachother and how on earth they could think a person is the most beautiful human being ever lived.

All I think when I see love is something I don't understand. I used to know what love feels like, but I don't. Not anymore.


Makes no sense.

Jag minns hur det kändes när du rörde min hud, hur det alltid fick mig att rysa, hur min kropp alltid fylldes med välbehag.
Jag minns hur du tittade på mig, hur du tittade på mig med brinnande ögon, med en eld kapabel att smälta is.
Jag minns hur du fick mig att skratta, hur bara du kunde få fram mitt ärligaste skratt, mitt skratt som bara bor innuti mitt hjärta.

Jag minns hur allt förändrades.

Jag minns hur jag slutade tycka om hur du rörde min hud, hur dina smekningar fick min kropp att lida.
Jag minns hur jag började ogilla sättet du tittade på mig, minns hur jag önskade att elden i dina ögon skulle slockna.
Jag minns när jag slutade skratta, när du inte längre kunde plocka fram skrattet som finns inuti mig, skrattet från mitt hjärta.
Jag minns den dagen då du också förstod, förstod hur vår eld brunnit ut, förstod att våra hjärtan slitits isär.

Det var den värsta dagen i ditt liv, dagen då du ville lägga dig och låta någon köra över dig.
Det var den bästa dagen i mitt liv, dagen jag ville hoppa upp och ner och skrika av glädje.

I remeber you

Nu börjar det närma sig finals och jag börjar bli stressad. I tre av fyra ämnen måste jag stå inför hela klassen och prata och förklara om mina projekt. Jippe yey. Jag som älskar att stå och redovisa och nu ska jag göra det på engelska. Fan.

Idag är det helgdag här, igen, känns som att det jämt är helgdag här, dock inte så mycket helg att vi får vara lediga från skolan, men så mycket helg att alla ska festa!

Och här sitter jag med mina läxor, hemma, när alla andra fester. Okej, hela Elisehouse förutom en sitter med läxor, men ändå. Inte likt mig..

Mina läxor fuckar så jag vill inte vara med längre. Tror jag ska slå på en film istället. Glasblåsarens barn blir det nog till och med. Jag slår på stort!


Rather blind than deaf.

Inatt har jag inte sovit speciellt länge eller bra. Det är svårt när man vaknar så fort någon går in i köket som ligger bredvid vårt rum. Jaja, antar att det är charmen med att bo med 9 andra tjejer.

Min sömnbrist ledde iaf till att jag nästan somnade i duschen runt 8 tiden. Fick nästa slå till mig själv för att vakna och det är fantastiskt hur jag fortfarande kan vara vaken när klockan är 01. Beror nog mycket på att jag gjorde misstaget att googla lite bra rockballader. Det kom ju upp ett antal alternativ och jag var absolut tvungen att titta igenom allihopa, så jag har suttit och haft musikorgasm för mig själv. Musik är verkligen det bästa som finns. Hellre blind än döv, det är en sak som är säker! 

Kan även tillägga min lilla tabbe jag gjorde idag. Hade vit ganska genomskinlig klänning på mig idag. Kom hem, vände mig om i spegeln och insåg att mina trosor lös igenom. Nu pratar vi inte lite, utan rejält. Typ
- Hej, jag är ett par trosor, titta på mig!
Detta kom jag på efter att ha stått och skrivit på en Whiteboard inför en klass med 25 elever. Toppen!


Favvolåten just nu. Skid Row - I Remeber you.


Addiction

Jag har fått en ny bästa vän som underhåller mig på hög nivå. Google translate. Världens kassaste översättningsprogram, men ack så kul det är. Just nu underhåller jag mig att översätta svenska meningar till danska. Jag tror jag dör lite, grymt underhållande!

Exempel:
Slik och sug - Godis och alkohol.
Kunne du tænke dig at bolle? - Vill du ligga?
han lignede en abe, men havde en hyggelig indretning- han såg ut som en apa, men hade en fin insida














No more hiding who I wanna be

Ja ni, jag vet att jag inte är den bästa på att blogga. Det händer så mycket hela tiden så om jag skulle uppdaterahela tiden om saker och ting så skulle jag sitta och uppdatera flera gånger om dagen, och det är ingenting jag orkar eller har tid med för den delen.

Senaste nyheten är väl att det är ganska total kaos i Elisehouse just nu, jag hoppas dock att det ordnar sig, inte kul för nåon part att känna ångest över att vara hemma.

Idag har jag varit på en press conference about student elections, denna press conference ska vi i sin tur skriva en artikel om som ska vara klar imorgon klockan 9. Klockan är alltså 17 nu. Herregud, ångest.
Till det hör även att jag inte vet någonting om student elections och alla deras positioner med tanke på att vi inte har sånt trams hemma.
Fan!



My girl

Jag tror minsann det kliar lite i festnerven...


Det här kallar jag riktig fest!


Oh Lord, wont you buy me a mercedes benz.

Nyss hemkommen från en två timmar lång promenad med två supersöta vänner. Vi har pratat om helgen, killproblem och alla andra problem som egentligen inte existerar. Kluvna är vi allihopa. Det kan jag berätta.
Vi gick ner till piren och satte oss en stund. Det var alldeles dimmigt, som tagen ur en skräckfilm.

Där satt vi 3 tjejer, i dimman och dinglade med fötterna över vattnet när helt plötsligt sjölejonet Alfred börjar låta och simmar fram till oss. Hur mysigt och sött som helst.

Bild från De la Vina i helgen. Vi spelar flip the cup. Askul.





Mumma.

Just nu roar jag mig med att äta bagels. Dom är ju väldigt mkt för bagels här i USA. Dock är det dom godaste bagelsen jag någonsin ätit. Russin och kanelsmak. Smakar som att jag sitter och äter kanelbulle till frukost, då mår jag fint.





Världens bästa låttext

När jag en dag ska se tillbaks
När jag vet att åren gått
Vill jag känna att jag gjort
Vad jag kunde av den tiden som jag fått
Aldrig stå med saknaden av vad jag förnekade
Inte minnas att nåt stort gått förlorat för jag nånsin tvekade

Vill vara fri att öppna alla fönster
Känna vindarna som leker i mitt hår
Bara vara den jag är och få välja själv den väg jag går

Handen på hjärtat, vem kan lova
Att man kan stå för allt som man sagt
Jag blir förändrad i din närhet, styrd av en osynlig makt
Handen på hjärtat, vem kan säga
Att det är sant att ensam är stark
Vem kan mot strömmen av din kärlek, segla sin båt utav bark
Jag har ett liv och vill leva det nu
Och med handen på hjärtat, mitt liv är du

Som ett barn som har en blick
Lika oskuldsfull och klar
Vill jag se mig runt omkring
Vill jag våga ta de chanser som jag har

Och jag vill stå för misstag som jag gjorde
Och vem vet jag kanske gör dem om igen
Jag vill växa som ett träd tills jag nästan når till himmelen

Handen på hjärtat, vem kan lova
Att man kan stå för allt som man sagt
Jag blir förändrad i din närhet, styrd av en osynlig makt
Handen på hjärtat, vem kan säga
Att det är sant att ensam är stark
Vem kan mot strömmen av din kärlek, segla sin båt utav bark
Jag har ett liv och vill leva det nu
Och med handen på hjärtat, mitt liv är du


Im back to let you know, i can really shake em' down.

Idag har jag repiercat mig. Som jag inte berättat tidigare så råkade min navelpiercing sen 6 år ut för en liten olycka i Cancun, vilket resulterade i att den drogs rakt igenom. Mycket skönt ska ni veta. 

Dock var inte dagens piercingöde särskilt trevligt heller, eftersom att jag haft navelpiercing förut så har det bildats ärrvävnad. När piercaren först tryckte in nålen så såg jag på honom hur tvivel lyste i hans ansikte. Det kändes inte speciellt tryggt. 
- Ooh, it's a bit hard. 
Finfint att höra från en piercare. Kan även tillägga att det gjorde satans ont och jag blev plågad bra mycket längre än sist jag piercade mig. Nu har jag piercingen bakom ärrvävnaden och därför sitter den mycket högre upp än vanligt. Men men, it's back. Just so you know.

Intresseklubben antecknar, jag vet...


The fear of everything changing.

Jag börjar få lite panik, sådär små gropar i magen ni vet. Små gropar som låter mig veta att jag lever.
Den här paniken får jag när jag tänker på hemma. Jag skulle väl egentligen inte kalla det panik, utan mer nervositet, groparna är väl egentligen fjärliar.

Jag vet ju att saker kommer att ha förändrats när jag kommer hem, men det vill jag ju såklart inte att dom ska  ha gjort. Det enda som inte har förändrats kommer vara mitt rum. Mitt fina, röd, vit,svarta rum som jag slitit arslet av mig för att fixa, all by myself.

Folk kommer ha förändrats, förhållanden mellan människor kommer ha förändrats. Lika bra att jag börjar vänja mig vid tanken redan nu. Hoppas bara att saker och ting har förändrats till det bättre. Annars vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till....


Önskar jag var hemma nu Sabina så jag kunde få dig på andra tankar. Jag saknar dig.


I-lands problem.

Det här med vulkanen....

... det kan ju fakiskt betyda att vi inte kommer hem. Så vitt jag förstår så kan vi ha sån otur att utbrottet håller på i månader, till och med år. Då sitter jag fast i USA.

Jag vill ju hem, börjar längta lite nu. Men det vore ju kanske inte världens undergång om jag är tvungen att stanna sisådär någon vecka, någon månad. Varför inte något år?


Here I go again

Helgen har varit lika händelsrik som den brukar och jag är precis lika slut som jag brukar. Ingen uppvilning här inte. Jag är trött som ett as varje måndag, därav varför jag inte gillar måndagar.

Helgen har bestått av en massa lek, det verkar inte som mitt sinne blir något äldre för jag tycker verkligen att Burken och Mörker Kurragömma är kul. I fredags var vi även och bowlade, vilket jag tydligen alltid förblir sämst på. En av oss blev utslängd från bowlinghallen, det visste jag fan inte ens att man kunde bli.
Visste ni förresten att man kan bli arresterad för drunk in public här nere? Dom har ena jävla konstiga regler här.

Som ni ser har jag fräshat upp bloggen lite. Inte sådär 100% nöjd men lite nytt är alltid fräsht och kul.

Vädret här nere blir bättre och bättre. Underbart. Jag älskar parken vi har 5 minuter härifrån. Det är bara att glida ner med lite trevligt sällskap, köpa lite mat och sätta sig i solen. Det är sånna stunder vi har börjat ta för givet, men det är ju så underbart. Hemma läste jag att det fortfarande snöar ibland.

Det var längesen jag skrev ett djupt och intressant inlägg, jag vet. Det blir bara om hur allting är här nere. Ska försöka förbättra mig.


Här har ni mina små hjärtan. Gillar dom så enormt mycket!






Nakenchock

Igår hade vi myskväll. Hade dragit ut madrasser, täcken och kuddar in i vardagsrummet och så tittade vi på film.
Mitt i allt mys plingade det på dörren. Vi hör hur Erika går och öppnar dörren och sen slänger igen den med en smäll. Hon kommer fort som en raket in i vardagsrummet och har samma min i ansiktet som när hon fick en strippas rumpa i ansiktet.
- Seriöst, ni måste titta. Herregud skriker hon och slänger sig raklång ner på mattan.

Utanför dörren står det nakna killar. Japp ni läser rätt. 7 unannounced nakna killar står utanför vår dörr. Haha. Självklart naken Jannes påhitt. '

Resten av kvällen blev det burken, vi lekte så mycket burken att polisen till och med kom klagade. Vad är de för jävla land man inte ens får leka burken i? Vi bjöd fint in polisen som sa att grannarna klagat på fest, men här fanns det ju ingen fest. Bara ett slumberparty.
Poliserna var hur trevliga som helst och frågade vad våra lappar över disken betöd och berättade så fint att dom älskar svenska människor. Ingen skada skedd med andra ord. Men jävla grannar som inte ens låter en leka.

Det ska bli sååååååå skönt att flytta till en ny gata nästa termin och ett nytt, mycket, mycket fräshare hus.




Planning for next semester.

Idag har varit en lugn och skön dag. Lite skola, lite strolling nere i downtown med söta Emma och schemaplanering inför nästa termin. Kurserna har äntligen kommit ut.
Om det blir som jag vill så kommer jag läsa badminton, tennis, surfing, vocal techniques 1, skoltidningen, foto och fotojournalistik. Jag kommer hoppa upp ur sängen varje morgon med ett sånt schema. Längtar redan tills nästa termin.

Vi har även försökt titta lite på boende tills nästa termin men det verkar rätt lönlöst. Allting som går att hyra måste man hyra nu eller i juni och det fungerar ju inget vidare för oss alltså.

Nu ska jag försöka läsa min braiga bok. A vampire's diaries. Säkert helt felstavat men pallar inte kolla upp det. Bra är den iaf.


me and my boyfriend.


Brief summary.

Okej... Jag har inte bloggat på en evighet nu, jag vet. Det har hänt alldeles för mycket roliga saker för att jag ens ska orka ta tag i bloggen, vet inte riktigt vart jag ska börja.

Cancun var awesome, det var det verkligen. Så awesome att vi till och med planerar att åka tillbaka nästa springbreak också.

Vi har haft en del fester här hemma i Elise house. Första gången spårade det och en viss herre gick runt med en spritdränkt tampong i näsan och en del roade sig med böghögar. Ytterst roande.
Andra festen spårade det på en helt annan nivå. En lampa pajade, en glasruta gick sönder och vi fick spya över hela golvet. Jag föredrar tampong i näsan framför spya över hela golvet.

Mamma och pappa har varit här, underbara mamma och pappa. Vi hade det hur bra som helst, så nu är det lite ensamt när dom åkt tillbaka.

Jag räknade lite fint på fingrarna idag och det verkar som det bara är en 48 dagar kvar tills jag ska åka hem, hem till svedala. Det är sjukt, sjukt att tiden går så jävla fort. Men jag längtar, det gör jag lite faktiskt.





Oasis, Cancun.

Man kanske borde blogga och säga att man drar till Cancun inatt, för det gör vi verkligen. Halleluljah. Min dröm jag haft sen många år håller äntligen på att uppfyllas. Springbreak i Cancun! Hell yeah!

Synd bara att jag ska upp om en så där två timmar. toppen.







The inner child.

Jag skulle absolut säga att jag har blivit mognare här borta som person, man är tvungen att växa upp när man helt plöstligt står på andra sidan jorden, utan föräldrar och någon att förlita alla sysslor på.

Jag diskar, jag handlar åt mig själv och jag beter mig allmänt vuxet här borta, däremot verkar det som att den här upplevelsen har gjort mig bättre på att få konktakt med barnet inom mig.

Vi i Elise house larvar oss nästan hela tiden, hoppar runt, retar varandra och bygger sandslott. Man ska ju bejaka barnet i sig har jag hört...
Hur som helst så har vi jävligt kul! Det är huvudsaken.






One step further

Igar nar jag satt och svarade pa ett par jatte trakiga fragor om en film vi sag under writing/reporting klassen sa kom jag pa mig sjalv med att faktiskt vara underhalld.
Det borde vara pest och pina att svara pa fragorna men istallet var jag inte ett dugg uttrakad. Jag maste verkligen tycka om att skriva...

Jag kanske antligen har nagot som jag kan vara saker pa i min framtid, att jag vill jobba med nagonting som innebar att jag far vara kreativ med mina egna ord.
Det kanns som att jag har kommit ett steg narmare mitt mal, mitt mal som jag annu inte vet vad det ar!

Peace out / ThereseLo

Tidigare inlägg Nyare inlägg